Radon är en osynlig, luktfri och radioaktiv gas som finns i berggrunden. Den bildas när radium, ett radioaktivt ämne i berggrunden, sönderfaller. Radon kan sippra in i hus genom otätheter i grunden.
I Sverige står radon näst högst på listan över orsaker till lungcancer, direkt efter rökning. Långvarig exponering för höga nivåer av denna gas kan öka risken för lungcancer.
Radonhalten mäts i enheten becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m³). När radongasen genomgår sönderfall bildas radondöttrar. Det är dessa radondöttrar som vi andas in som är farliga. Radon finns naturligt överallt omkring oss. Genom små otätheter i en byggnad kan radongas tränga in i våra bostäder.
Radonmätning
Att upptäcka om ens hem har för höga radonhalter kräver en radonmätning. Det finns flera metoder och instrument tillgängliga för detta ändamål, men den vanligaste metoden är långtidsmätning med ackrediterade spårfilmsdosor.
Den mest tillförlitliga metoden för radonmätning är en långtidsmätning. Denna mätning bör genomföras under eldningssäsongen, från den 1 oktober till den 30 april, under en period på minst två månader. Syftet med en långtidsmätning är att under normala levnadsförhållanden fastställa om man exponeras för skadliga nivåer av radon.
Det uppskattas att cirka 325 000 bostäder i Sverige har förhöjda radonhalter, och varje år drabbas ungefär 500 personer av lungcancer till följd av radonexponering. Av denna anledning är det av stor vikt att utföra regelbundna radonmätningar.
Då ska man göra en radonmätning
- Om det har gått över tio år sedan den senaste mätningen utfördes.
- Vid genomförda renoveringar eller ombyggnationer.
- Inför köp eller försäljning av en bostad.
- Vid utbyte av ventilationssystem eller uppvärmningssystem.
- Under husbyggnation.
- Om det finns misstankar om radonförekomst.
Åtgärder
Om man upptäcker för höga radonhalter i sitt hem finns det åtgärder att vidta för att minska risken. Vanliga åtgärder är att förbättra ventilationen och att täta. Installation av radonsug är också en effektiv åtgärd